blindkarlek

Den 2008-07-03 Dog min älskade älskade Mormor min bästa mormor. Det tog otroligt hårt på mig, jag har fortfarande inte riktigt "gått" vidare tänker på henne varje dag.

Jag Minns inte riktigt varför vi bråkade denna kväll men vet att det var sent kl var efter  24. Jag var hemma den kvällen, du kom och bankade på dörren, jag var inte alls berädd på att du skulle vara arg på mig. Så jag springer och öppnar min dörr för jag trodde att något hade hänt, men det skulle jag inte ha gjort!
När jag öppnar dörren så hinner jag inte äns öppna min muna innan du springer fram till mig och tar stryp tag på mig och trycker mig mot väggen! Och skriker hora, du är så äcklig, fitta du spottar mig i ansiktet du stryper mig samtidigt som du krossar mitt ansikte. Du släpar mig in till soffan och slänger mig ner med ett hårt och kraft full tag. du sätter dig på mig och skriker att ja ska sluta gråta och skrika annar så kommer du slå i hjäl mig!
Du spttar på mig och säger hur äcklig jag är!

Jag håller fortfarande min mobil i handen jag försöker att trycka på uppringda samtidigt som jag försöker få luft. Jag känner att jag börjar få panik! för jag ligger ner på rygg med fullt av spott i mitt ansikte och du har ena handen runt min hals och den andra handen har du kört ner i min mun! jag kan inte skrika eller andas, jag försöker desperat att trycka på mobilen men börjar känna mig yr och de börjar bli dimmigt för mina ögon och jag hör inte längre vad du säger, det spänns i mina ögon känns som att dom ska hoppa ut snart. Det känns som att jag håller på att sommna typ!  blir kall i hela kroppen.

När du ser att jag har min mobil i handen och försöker ringa, så släpper du mig och jag krälar längre bort från dig jag är så svag i kroppen jag vet inte riktigt vad jag gör! Du blir helt galen när du ser att jag har ringt upp nicole. Jag försöker komma från vardagsrummet nu ut till halen, Jag kan inte gå mina ben lufter mig inte jag kryper på golvet! och du går sakta efter mig och skrattar högt och hånar mig och säger: Stakars gumman hon är ledsen för att hon är en hora en äcklig jävla hora!
Sedan så sparkar du på mina ben och säger är du för tjock och gå nu eller? du gör narr av mig. Det ända jag får fram är mina tårar just nu! Du skrattar åt mig hela tiden du böjer dig fram rätt i mitt ansikte och härmar mig när jag gråter och du berättar hu ful jag är. Att ingen annan skulle äns vilja ta i mig! att jag borde vara glad att någon ville ha mig. Sen berättar du för mig att Det var mitt fel att min mormor dog för att hon ville inte ha ett barnbarn som var så ful o fet och en äcklig hora, och att det är rätt åt mig att hon dog! Och att de är en lättnad för min mormor att hon fick dö för då slapp hon mig.

Nu känner jag ilskan i hela kroppen!!! för min mormor älskade mig över allt annat det vet jag! vi hade en nära relation! hon sparade vad ända sak som jag hade gjort när jag var liten! hon hade 10 tal bilder på mig!, hon pratade så gott om mig till alla sina vänner!

Nu skriker jag rätt ut dra åt helvette, gå hära i från! och skriker på hjälp!!! och än i dag så tycker jag att de är konstigt att inte grannarna hörde oss!

Därefter sparkade du mig hårt i sidan och på benet. Jag skrek av smärta och försökte att komma undan dig. Då tog han tag i håret på mig och drog mig tvärs genom hela vardagsrummet och satte sig på mig och dunkade mitt huvud i golvet samtidigt som du säger att min lillesyster (12år) är en hora och att hon säljer sig själv exakt som sin syster! Jag skrek förtvivlat att du skulle släppa mig för det gjorde fruktansvärt ont och jag kände att du drog loss tussar av mitt hår. Jag ber dig nu gå, jag gråter och säger snälla snälla X gå här i från snälla jag ber dig! han säger okej till min förvåning men han tar min handväska och mobil. Jag får tag i hans ben nu och håller fast han och säger får jag mina saker! han försöker sparka sig loss men jag håller kvar! och säger får jag mina saker!

Nu har jag fått nog av dig säger han! och börjar slå mig på armarna med knytnävarna och i huvudet! Det gör så jävla ont att jag orkar inte bry mig längre om mina värde saker! och gråter! efter ett tag med 20 tals slag så slutar han.

Fyy faan va ont det gör i min vänstra arm! jag kan inte röra den gud va ont det gör! det bränns som faan! och jag gråter! han kollar ner på mig och säger! Älskling varför gråter du för och springer och hämtar räkor från frysen för att kyla ner min arm och huvudet! min arm är helt blå! jag kan inte röra den! Det värker i hela kroppen efter slagen!

Du gråter och gråter och berättar att du "Aldrig" ska slå mig igen.. Och hur mycket du älskar mig! Jag förlåter dig bara för att slippa  bli slagen igen!
Du går och lägger dig i min säng och säger aja du kan sitta dära med din hand jag ska sova nu!

Dagen efter så var mina ögon helt sprängd röda efter min syrebrist som jag hade haft ett flertal gånger under natten båda ögonen var röda, min arm va helt blå hakan var blå min hals hade märken jag var blå och svullen på benen och huvudet hade jag stora bulor.

Du kollar på mig och säger du får inte träffa någon nu på ett par dagar! Du ser förjävlig ut! och vi får åka och kolla upp din arm! men du måse säga att du har halkat i badrummet!

Senare den dagen så åkte vi hem till dig när vi var utanför din port så ser jag tack och lov Emeli. Jag går dit!
Jag berättar om händelsen för dig samtidigt som jag ler mot dig och låssas som att jag pratar om jobbet.
Emeli tvingar mig att söka upp läkaren och att hon ska följa med! jag ler lite fint till henne, jag kan inte åka någon stans i dag tro mig han håller hårt i mig nu! vi åker i morgon säger jag till henne.

Dagen efter så åkte vi till läkaren och jag dokomterade allt och berättade åter igen vad som hade hänt! och jag hade en sprika i armen och fick smärtstillande tabletter av han, och åkte hem.

några dagar efter så åkte jag hem till min mamma! jag hade nu försökt undvika henne ett par dagar.
Hon såg att mina ögon var blod sprängda och frågade vad jag hade gjort.
Jag sa: Jag råkade köra in min macara in i ögat och vände mig bort. Jag visste att mamma viste att jag ljög för henne.

Det var första gången jag ljög för min familj om mina märken.