Jag är för fin


Mår Dåligt

Idag är det en sån där hemsk kväll där man bara vill börja gråta och skrika rätt ut och fråga om man verkligen har förtjänat allt de hära ?!?!?!
Jag mår just nu så jävla dåligt det kommer perioder upp och ner går det hela tiden förstår inte varför! jag som var så glad för att jag har lämmnat X och "träffat" en ny men nu känns det som att vi två har tagit avstånd för att jag börjar bli rädd, rädd för att bli sårad, rädd för att han ska vara lika dan!

Jag vill inte vara rädd längre jag vill kunna glömma!

Jag skulle verkligen behöva en kram från en varm kille som bara kunde hålla om mig när jag ligger i min säng och gråter och tycker synd om mig själv! det  känns bara så jävla förjävligt just nu! jag vill bara ge upp och lägga mig ner och be någon komma och hämta mig!
Varje morgon så sätter jag på mig min mask och ser så jävla glad ut, och säger att jag mår skit bra medans jag mår så jävla skit.

Att X kunnde lämna så djupa spår efter sig det trodde jag aldrig, jag trodde att de skulle vara hur lätt som helst och bara lämna honom! Men detta är fan jobbigare och mera smärtsamt än att få lite stryk för det känns som att hjärtat rivs sönder i små bitar!

Det är slut




Du kommer hit och ska "hämta dina skor" du börjar bråka för att jag inte vill vara tillsammans med dig! du blir arg och börjar slå i väggarna INGEN! SLÄNGER RUNT SAKER sliter ut alla lådorna i köket slänger mig på golvet och skriker varför varför vill du inte vara med mig! just då ringer min arbets kollega och jag ber henne komma till mig snabbt!!!
hon kommer till mig och jag ska gå ut och möta henne jag går till min hall där jag har en gaderob och ska ta mina skor du tar tag i dörren på gaderoben och smäller igen den så den träffar min hals och så öpnnar du igen och smäller igen den igen! till slut så sparkar du på dörren den flyger av och landar på kokko. Jag får panik!!! du sliter tag i mig, och ser att du ska slå mig men just då så kommer sussi och du blir lung du försöker framstå att det är jag som har slagit dig och att de är jag som har slängt sakerna överallt!

Du vägrar och gå för att du vill reda ut saker och ting men jag säger till dig med tårarna i ögonen att jag inte vill och att det är slut! efter lite skrik o bråk så gick du din väg.

Det är så pinsamt att min kollega vet min "hemlighet" och nu sitter jag hära i min ensamhet och har dålig samvette att ja släppte in honom, och ser ut på golvet att de måste städas upp efter honom! varför ska jag behäva göra så hära?

Varför inser han bara inte att de är slut!!!
jag vill inte ha något med han och göra

RSS 2.0